Sjukdomar av rökning

Rökning en stor hälsorisk

Rökningsrelaterade sjukdomar; lungsjukdomar som kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL och lungcancer

I Sverige dör 12 000 per år av rökningen, samt ytterligare 200 per år i passiv rökning. Cigaretten kan liknas vid en liten kemisk fabrik som släpper ut upp till 8 000 kemiska ämnen, varav mer än 60 är kända som cancerframkallande. Alla som röker skadas och varannan dagligrökare dör i förtid. Rökningen har effekter överallt där inandningsluften passerar och dit blodet strömmar, det vill säga i stort sett i alla kroppens organsystem.

Statistiskt sett förkortar dagligrökning livet med i genomsnitt 10 år och ger upp till 20 gånger så hög risk att få ett 60-tal sjukdomar som i många fall sätter ner livskvaliteten kraftigt, se faktaruta.

  • Den största rökningsrelaterade sjukdomsgruppen är hjärt-kärlsjukdomar.
  • Därefter kommer lungsjukdomar som kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL och lungcancer.
  • Rökning ökar risken för omkring 15 olika former av cancer.
  • Rökare har större risk att drabbas av bland annat ryggvärk, diabetes typ 2, magsår, åldersblindhet, hörselnedsättning, giftstruma, psoriasis, demens, ledgångsreumatism och benskörhet.
  • Rökare har större risk att drabbas av svår tandlossning (parodontit).
  • Rökning ger sämre immunförsvar och nedsatt kondition.
  • Rökning under graviditet är kopplat till bland annat dålig fostertillväxt, missfall och plötslig spädbarnsdöd och barnet har större risk att få sjukdomar som astma, allergi, uppmärksamhetsstörning (ADHD) och beteendestörningar.

Passiv rök ger akuta besvär i näsa, ögon, hals och luftvägar, särskilt hos astmatiker, allergiker och överkänsliga. Röken ger också långvarig hälsopåverkan som hjärtinfarkt, lungcancer och cancer i bihålorna.

Rökning av vattenpipa tros ge liknande skadeeffekter som rökning av konventionella cigaretter.

Rökning, stress och psykisk ohälsa

Det finns ett starkt samband mellan rökning och psykisk ohälsa. Även om sambandet inte är helt klarlagt talar studier för att rökning ökar risken att drabbas av depression och ångestsyndrom, och omvänt har personer med dessa sjukdomar större risk att börja röka. Det är även vanligare att rökare drabbas av demens.

Generellt upplever rökare mer stress och negativa känslor än icke-rökare. De omedelbara fysiologiska effekterna av rökning och nikotin liknar de som utlöses av stress. De flesta rökare uppger att det främsta skälet för att röka är att rökningen lugnar dem. Rökare tar en cigarett i oroliga och stressiga situationer och upplever att det dämpar stressen och hjälper dem att reglera dåligt humör, men allt tyder på att detta är mer illusion än verklighet.

Den lugnande effekt som upplevs vid rökning beror på lindring av den nikotinabstinens som uppkommit sedan förra cigaretten röktes snarare än på en direkt påverkan på stressreaktioner och negativa känslor. När personen inte rökt på någon eller några timmar blir han eller hon stressad, okoncentrerad, orolig, nedstämd, irriterad och på allmänt dåligt humör och när personen röker lindras de negativa känslorna. Denna cykel av nikotinabstinens/dåligt humör och rökning/lindring pågår hela dagen och kan även störa sömnen då en del går upp och röker under natten.

Det betyder att rökningen i sig är en stressfaktor och det finns en hypotes att det är detta som ger upphov till den större risken för rökare att drabbas av psykisk ohälsa. Rökaren själv får dock missuppfattningen att röka en cigarett ger genuina positiva psykologiska fördelar, vilket blir ett allvarligt hinder för motivationen att sluta röka. Fenomenet upplevs speciellt starkt i samband med att man försöker låta bli att röka. I och med att abstinensen då är starkare än vanligt ger det ännu kraftigare upplevda fördelar att ta en cigarett och det är lätt att få uppfattningen att man `”behöver” cigaretterna för att vara i balans och må bra.

En stor systematisk översikt visar att personer som slutar röka istället rapporterar signifikant minskad depressivitet, ångest och stress samt ökning av positiva känslor och upplevd livskvalitet, och det gäller såväl människor med som utan psykisk sjukdom. I den engelska befolkningen över 40 år har man konstaterat att prevalensen av ångest och depression bland f.d. rökare som slutat för mer än 1 år sedan är densamma som bland de som aldrig varit aldrig-rökare, medan den är betydligt högre bland rökarna. Även om många sover oroligare den allra första tiden efter ett rökstopp innebär rökstopp för de flesta på sikt dessutom bättre sömn vilket leder till bättre återhämtning som i sin tur bidrar till lägre nivåer av stress.

 

Barbro Holm Ivarsson 2017-02-01

 

SKRIV UT SIDAN