Psykologer mot Tobak


In english

Tobak och Unga – en kunskapsöversikt

Tobak och Unga – en kunskapsöversikt

Kapitel 6 Arenor i det tobaksförebyggande arbetet bland unga

Tobaksbruket är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Enligt WHO:s tobakskonvention behövs ett brett och generellt tobaksförebyggande arbete som omfattar många aktörer och nivåer i samhället. Samverkan och samarbete mellan olika aktörer i långsiktiga satsningar är viktigt för att få bästa effekt. Därför behövs ett brett ”arenatänk”. För att bli framgångsrika behöver insatserna vila på en gedigen kunskapsbaserad grund. Här ger vi – utan att göra anspråk på att vara heltäckande – en översikt över tobakspreventivt arbete på några arenor som är särskilt viktiga för att stödja unga att inte börja med tobak, eller sluta om de redan har börjat. Tobakslagen samt tobakskonventionens och barnkonventionens artiklar är grunden för policys, handlingsplaner och aktiviteter inom alla verksamhetsområden och samhällsnivåer, se kapitel 4.

Insatser som riktar sig till vuxna förebygger också tobaksbruk i de yngre åldersgrupperna. Det handlar om lagstiftning som exponeringsförbud, varningsbilder på cigarettpaketen, rökfria miljöer, höga skatter på tobak, kampanjer med mera. Till exempel bidrar rökfria miljöer till att normalisera rökfritt som samhällsnorm och är en av flera viktiga insatser som påverkar unga att inte börja röka (1). Tobaksindustrin arbetar i motsatt riktning för att tobaksbruk ska stämplas som ”vuxet” och ”förbjudet för unga” (2‒3), vilket istället lockar unga att börja. Tobaksindustrins förhållningssätt strider mot artiklarna 5.3, 13 och 16 i tobakskonventionen, och naturligtvis även mot barnkonventionen.

Familjens viktiga roll

Föräldrar och den nära familjens inställning och eget tobaksbruk har stor betydelse för utvecklingen av ungdomars tobaksbruk. Därför är det viktigt att de tidigt medvetandegörs om sin viktiga roll. Rökande föräldrars barn riskerar i högre grad att blir rökare, och detsamma gäller om föräldrarna har en tillåtande attityd till rökningen (4). Det visade sig i en tidig studie att även rökande föräldrar som är tydliga i sin inställning att barnen inte ska börja når nästan samma resultat som icke-rökande föräldrar när det gäller att påverka barnen att inte börja. Störst risk att barnen börjar är då de inte känner till föräldrarnas värderingar och attityder till tobaksbruk, eller om föräldrarna är tillåtande (5).

Kommun och länsstyrelse

De flesta ungdomar grundlägger sitt tobaksberoende innan 18 års ålder. Därför behövs tidiga och samordnande insatser riktade till barn och unga och ett samhälle och en närmiljö som stödjer tobaksfritt och signalerar att normen är tobaksfritt. Lokalt har kommunen och länsstyrelsen centrala roller när det handlar om riktlinjer, policys och samverkan för att minska tobaksbruket och förhindra att barn och unga börjar använda tobak. Att kommuner inför rökfri eller tobaksfri arbetstid för personal och även ger stöd till opinionsbildningsprojektet Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025, är stödjande för alla kommunala verksamheter, inte bara skola, fritid och kultur utan också övrig förenings-, idrotts- och annan verksamhet. Rök-/tobaksfri arbetstid har många viktiga spridningseffekter då personalen är förebilder för befolkningen. Det tobaksförebyggande arbetet kan ytterligare stärkas genom riktade policys samt aktivitets- och handlingsplaner för de olika verksamheterna. Dessa bör regelbundet följas upp för hållbarhet och långsiktighet i arbetet. På kommunens arenor, som förskola, skola och fritid, tillbringar de flesta barn och unga större delen av sin uppväxt, och det är då av största vikt att tobakslagstiftningen och lokala policys efterlevs där. Länsstyrelsen är statens förlängda arm när det handlar om tillsyn och regional samordning mellan kommuner och andra aktörer.  

Skolan som arena

Basen för skolan som en tobaksfri arena är tobakslagen, som är en skyddslag. Lagen stadgar att rökning är förbjuden i alla lokaler avsedda för barn- och ungdomsverksamhet. År 1994 skärptes lagen till att även omfatta barnens utomhusmiljöer: skolgårdar och områden runt fritidshem och förskolor. Idag är målsättningen för allt fler kommuner att skolan och dess närområde ska vara en tobaksfri zon för alla; för barnen, personal och besökare, genom införande av tobaksfri skoltid. Enligt Skolverkets kunskapsöversyn behövs en kombination av olika insatser för att det tobaksförebyggande ungdomsarbetet i skolan ska vara effektivt (6). Enbart informationsinsatser som ger eleverna ökad kunskap räcker inte (7‒8).  

Hälso- och sjukvård och tandvård

Landstinget som tillhandahåller hälso- och sjukvård samt tandvård har som hälsofrämjande verksamhet ansvar att följa upp tobaksbruk, sprida information om tobakens skadeverkningar och erbjuda stöd för att sluta, även till unga. Ofta sker detta via ungdomsmottagningar, då ungdomar inte i någon större utsträckning kommer till tobaksavvänjare inom vården. Tandvården däremot möter alla barn och unga regelbundet till 19 års ålder och tar regelmässigt upp tobaksbruk med ungdomar. Om ett barn inte kommer till tandvården trots upprepade kontakter kan det leda till en anmälan till socialtjänsten. Flera landsting arbetar också förebyggande med verksamheter som till exempel Tobaksfri duo (9).

Närsamhället som arena

I arbetet med att stärka normen ”tobaksfritt” har närsamhället en viktig roll. Det handlar först och främst om aktörer kring barnen, som idrott, kultur och andra fritidsverksamheter. För att ytterligare stärka, samordna och effektivisera det tobaksförebyggande arbetet lokalt bör man även identifiera andra möjliga samarbetspartners i närsamhället. Det kan handla om privata företag, butikspersonal, kyrkan, polisen, företagarorganisationer och föreningar som ligger utanför den kommunala verksamheten.

Flera komponenter behövs för bästa effekt

Sammanfattningsvis behövs förutom efterlevnad av gällande styrdokument; lagstiftningen, tobakskonventionen och barnkonventionen, insatser på olika samhällsnivåer för att nå bästa effekt. Satsningarna ska i huvudsak vara generella och utgå från de aktörer som finns nära barnen/ungdomarna. Skolan som arena spelar en avgörande roll i samspel med andra arenor. Ett tobaksförebyggande metodarbete på lokal nivå bör vara politiskt förankrat för att ge mandat och utvecklingsmöjligheter till de verksamheter och den personal som ansvarar för genomförandet. Det ska innehålla flera komponenter och innehålla en plan för implementering, se kapitel 9. Nedan följer ett antal faktorer som har betydelse för det tobaksförebyggande arbetet. Sammansatta program innehållande flera strategier är de som har visat sig ge störst effekt. Kortfattat handlar det om att utgå från aktuell forskning, risk- och skyddsfaktorer, skapa hälsofrämjande miljöer så långt det är möjligt och inkludera nedanstående viktiga delar.

Mål/syfte Metod
Lagstiftning/konventioner Styrdokument
Gemensam grund Policy
Kunskapsspridning Informationsinsatser
Aktiva och delaktiga elever             Kontraktsmetod t ex Tobaksfri duo
Engagerade vuxna Interaktiv pedagogik, ANDT på schemat
Attitydpåverkan Värderingsövningar
Beteendepåverkan Social färdighetsträning
Sekundär prevention Tobaksavvänjning.

Referenser

  1. Protection from exposure to second-hand tobacco smoke. Policy recommendations. (2007).Tobacco Free Initiative. Geneva: World Health Organization.
  2. Ling P M, Landman A, Glantz S A. It is time to abandon youth access tobacco Programmes. Tobacco Control 2002; 11:3-6.
  3. Landman A, Ling P M, Glantz S A. Tobacco Industry Youth Smoking Programs: Protecting the Industry and Hurting Tobacco Control. American Journal of Public Health, 6; 2002: 917-930.
  4. Mayhew K P, Flay B R, Mott J A. Stages in the development of adolescent smoking. Drug and Alcohol Dependence 59;2000:S61-S81.
  5. Marklund U. “Det onda jag inte vill, det gör jag”. En kartläggning av 13 – 17-åringars tobaksvanor, kunskaper och attityder. (1989). Stockholm: Socialstyrelsen.
  6. Undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT), - en praktiknära genomgång. (2013). Stockholm: Skolverket.
  7. Guidelines for school health programs to prevent tobacco use and addiction. (1994). Center for Disease Control, US Department of Health and Human Services.
  8. Using Multiple Strategies in tobacco Use Prevention Education. (2002). American Legacy Foundation.
  9. Nilsson M, Stenlund H, Bergström E, Weinehall L, Janlert U. (2006). It takes two: Reducing adolescent smoking uptake through sustainable adolescent-adult partnership. Journal of Adolescent Health, 39:880-86.

Ywonne Wiklund, Psykologer mot Tobak, 2018-05-01.

Det här kapitlet som en pdf ››

Här finns alla kapitel samlade i en pdf (inkl. försättsblad) ››

Här kan du skriva ut ett försättsblad till kunskapsöversikten  Försättsblad Försättsblad (1801 KB)

SKRIV UT SIDAN